Tack för 10 år
Idag skulle min fina grå ha fyllt tio år.
På söndag har det gått fyra veckor sedan jag var med om min allra största förlust.
I början på året upptäckte vi knölar på Rajjas mage vilket hos veterinären visade sig vara juvertumörer.
Men med bra värden och en pigg hund så var prognosen god, de kan gå med detta länge utan att ha några större besvär.
Tanken var då att ha kvar Rajja så länge hon mådde bra och att skaffa en till hund.
Planen sprack då hon slutade äta, tappade energi och ork och knölarna på magen växte.
Jag fick ta mitt livs svåraste beslut.
Tio år, det är väldigt lång tid.
Sen jag var 13 år var Rajja min allra bästa kompis, mitt allt.
Vi växte upp med varandra, växte i princip ihop.
Sommaren för snart tio år sen
Så många mil vi har gått, sprungit, åkt skidor tillsammans.
Så många stunder vi tillbringat med att bara vara i skogen eller hemma, njutit av att bara ha varandras sällskap. Så många timmar som hon funnits nära, suttit i knät och legat intill.
En knähund av rang
Eller alla timmar dessa två har tillbringat på pass eller bara så här?
Eller tänk alla tårar hon låtit falla i sin päls och gånger hon tröstat genom att bara finnas nära under dessa år.
All förtvivlan, frustration och irritation hon fått mig att känna vissa tillfällen.
Men framför allt all lek, allt skratt och all glädje som Rajja bidrog med under dessa tio år.
Genom allt har hon funnits där - flytt från Ormsjö, flytt hemifrån, födelsedagar, skola, gymnasium osv.
Projektarbetet där allt kretsade kring Rajja - inklusive spårträning
Det känns fortfarande många gånger som att hon är i Rajastrand med Thommy och ska komma hem igen.
Så som hon så många gånger varit under det senaste året.
Men hon kommer inte hem igen.
Det får jag vänja mig vid och istället vara tacksam för det vi fick.
Nu är det i Rajastrand hon finns, där hon, jag, vi, alltid mått som bäst.
Det är i Rajastrand hon alltid kommer att finnas, vid skogskanten och vattnet.
Där - och hos mig.
Tack för 10 år och allt du gav, min fina grå.
Ny i familjen
Igårkväll kom vi hem från Kopparberg med Dammossens Caro, "Troll".
Resan upp gick mycket bättre än vad jag trodde att det skulle göra, efter fem mil somnade han och sov den största delen av vägen. Vi stannade i Falun, en bit utanför och i Timrå där vi tog stoppet hos Mattias på brandstationen. Inga olyckor i bilen och väl hemma somnade han i sin bur och sov med ett par rastningar fram till sex.
Hittills kan vi väl inte säga annat än att det är en lättsam valp och vi är mer än nöjda!
Vi har redan hunnit ut på skoterleden och inspekterat de norrländska skogarna:
Min tioåriga valp
På tisdagar jobbar jag kväll vilket betyder att jag inte börjar förrän klockan ett.
Oftast far jag ut och rider direkt på morgonen men ibland är jag hemma och ledig hela förmiddagen.
Idag var en sån dag (mest för att vi bara har en bil som fungerar just nu).
Somnade om efter att ha vaknat till när Victor for vid fem och sov till halv åtta.
Som vanligt så tog jag med mig Rajja ut på en promenad det första jag gjorde,
som idag blev på skoterspåret.
Vi njöt båda två till tusen, av att Rajja fick springa lös, av att solen sken och av att få vara ute i naturen.
Efter att ha följt skoterspåret och promenerat en bit på Mörttjärnsvägen så började magen kurra och vi vände hemåt igen.
(Påminner mig själv om att nästa gång ta med frukosten ut så att man kan vara ute ännu längre.)
På vägen tillbaka stannade vi upp för att plocka in lite påskris, busa och mysa lite.
Rajja är snart tio år men vissa stunder är hon som en valp.
Hon fick tag i min vante och slängde den hejvilt runt omkring sig.
Så här ser min grå ut när hon är som lyckligast:
Älskade hund!
Det slutade med att vi varit ute i nästan en och en halv timme och gått 6km.
Så efter en lång och god frukost jobbade jag lite med att få iväg schemat för mitt träningsevent den 18 april, diskade och fixade här hemma med lite allt möjligt.
Vid elva-snåret gick jag ner med Rajja till föräldrarna och hundburen, gick hem och bytte till skidpjäxor.
Med ryggsäcken på ryggen sen skidade jag upp till jobbet och tog två varv till på sjön på mina nya skateskidor (som nykär!) vilket slutade med lite över en mil.
Det är så fantastiskt roligt och jag längtar till nästa gång så fort jag tar av mig skidorna.
Passar på att åka så mycket som möjligt nu innan snön försvinner - då blir det fokus löpning.
Men nu väntar sängen efter en rolig dag på jobbet med två pass och mycket deltagare.
Ny dag imorgon!
Veterinärbesök
Idag var det Rajjas tur att besöka veterinären då hon varit halt hela helgen sen i fredags efter att ha varit ute i skogen två timmar på vift.
En vovve som hela fredagnatt låg och gnydde och var ledsen för att hon hade så ont.
Här somnade hon äntligen på morgonen (när matte klivit upp).
Så när hon fortfarande inte ville stödja på sitt ena framben imorse fick jag ringa till veterinären i Strömsund och sedan köra iväg då jag fick en tid på en gång.
Det visade sig att hon inte hade några brutna ben eller sprickor i benet eller tassen men att hon antagligen sträckt sig ordentligt uppe vid skulderbladet. Förhoppningsvis är det inte så allvarligt att nåt ligament gått av men det kunde vet inte riktigt säga då Rajja var så öm och hade ont oavsett var hon rörde. Så nu är det vila och smärtstillande i en vecka först och har det inte blivit bättre blir det återbesök annars ska hon fortsätta vila och äta medicin i sammanlagt tre veckor. Så nu håller vi tummarna på att jag snart igen får bli tokig av en hund som sitter nedanför sängen klockan fem på morgonen för att få upp matte på en promenad.
Min älskade vän - det gör verkligen ont i en själv när man ser hur ont de har.
Var så orolig innan vi kom till veterinären men nu håller vi tummarna på att hon blir bra!
Balkonghunden
Nu när det har varmt och sommar ute har jag haft balkongdörren öppen (måste komma ihåg att köpa ett myggnät dit).
Där har jag en hund som trivs att ligga och hålla koll på grannarna!
Tror jag ska göra henne sällskap därute med en bra bok. Eller ta med henne ut på en lugn löprunda..
Nej - läs en bok matte!
Kram
