Långpass inför halvmarathon
På lördag ska jag springa tavelsjö halvmarathon. 21,0975 km.
Ett av mina mål detta år, att springa just denna distansen ska jag göra (och nå) om minde än en vecka.
Efter St Olavsloppet och värmen som varit denna sommar har inte löpningen varit rolig.
Det kändes som om benen aldrig skulle återhämta sig och jag fick inte alls till några löppass där den rätta känslan infann sig. Jag sliter väldigt i värmen också, har varit så trött hela sommaren.
Därför har jag velat länge kring om jag skulle anmäla mig eller inte till lördagens lopp.
Men när de sista veckorna känts bättre och två andra från "prinsesslaget" var sugna på att följa med så anmälde vi oss ändå.
Ville prova på en lite längre distans innan loppet då jag bara sprungit en mil som längst efter loppet i juni (som även gick pissdåligt) och gjorde detta i fredags.
Sprang hemifrån Raja vid halv tio för att möta Mattias som kom från Sundsvall.
Det var soligt och varmt och jag fick därför för första gången springa med mitt nya vätskebälte jag köpt på sportaffären här i Dorotea.
Laddade ena flaskan med energidryck och den andra med vatten.
I fickan mitt på stoppade jag ned några dextrosol.
Tänkte inte hålla något högt tempo då jag vill spara på benen och valde därför att i stället lyssna på ljudbok via appen Storytel istället för musik med hög BPM (springer alltid snabbare med peppande musik).
Min plan var alltså att få ett "feelgood"-pass för att hitta löparglädjen men ändå med en sträcka som gjorde att jag skulle få reda på om anmälan var en bra eller dålig idé.
Ungefär så här ser mitt vätskebälte ut.
Första fem km är enligt mig alltid jobbiga.
Fysiskt för att det tar tid för kroppen att komma in i arbetet och mentalt för att jag vet hur långt jag ska springa och hur långt det är kvar.
Tänkte försöka dricka vid var 4-5 km men när inte funbeat-appen fungerade ihop med Storytel fick jag köra lite på känsla. Jag vet ändå ungefär hur långt det är till vissa punkter då jag sprungit där några gånger.
Därför tog jag de första klunkarna vatten vid ca 5 km men det var så varmt att jag drack energidryck igen vid 7-8 km.
Det tog tid att vänja sig vid vätskebältet, det skumpade, åkte upp och snurrade runt. Kände att det tog lite på energin att hela tiden rätta till det, men eftersom jag inte var så fokuserad på km-tiden försökte jag att inte irritera mig allför mycket på det.
Det är en ganska kuperad väg att springa, skönt med grusväg, men det är väldigt mycket uppför och nerför.
Vid 8-11 km kändes det nästa som att det bara var uppför.
Då är det bra att jag vet att det kommer en nerförsbacke innan vägen planar ut.
Vid milen började magen att kurra och jag ångrade att jag åt yoghurt istället för gröt till fruskost, men värmen gör att jag väljer bort gröten.
Drack även upp det sista vattnet vid ca 12 km, energidrycken strax därefter eftersom solen nu stod ganska högt och det var väldigt varmt. Gick någon minut för att få i mig drycken och några dextrosol. Kände att jag hade behövt ännu lite mer vätska men nu var det bara att köra tills jag så Mattias bil.
Vid 14 km började det göra väldigt ont i vänster knä, fick gå igen och sen försöka rätta till löpsteget.
Det var nu mycket nerför och det kändes inte riktigt bra. Kunde inte få till det lätta, rullande steget nerför.
Efter nerförsbacken fick jag ny energi, ett bättre löpsteg och hållning och det kändes bra igen.
Precis då kom Mattias och jag fick sluta på 16,5 km och tiden 1.42 min. Hade tänkt att som mest springa 18 km, men är nöjd över sträckan och att det överlag kändes bra. Lite orolig över att jag kände av knät men jag tror att bara jag fokuserar på tekniken när jag börjar bli trött så ska det gå bra.
Slutade på topp och väl hemma var jag sugen på att springa mer när jag fått duscha och ätit lunch.
Jag har ett mål att springa under 2 timmar på lördag, men jag tror att det helt och hållet beror på dagsformen och vädret (snälla - ge mig mulet eller lite lätt regn!). Viktigast nu är att jag tar mig runt känns det som!
Kommentarer
Postat av: Pappa
Lycka till !😘
Svar:
Linnea
Trackback
